hängigt...

Det är en lite sämre dag i dag rent känslomässigt.
Man kan säga att jag känner mig vissen.

Det räcker så, det går över...


Insikt...

Jag börjar komma i frid och harmoni med mig själv igen, jag väljer att göra det för det är ju så jag vill ha det.
Då måste allt som varit släppas, det spelar ingen roll hur mycket jag sitter och funderar över det som har varit, varför och alla dessa "tänk om"... Det går inte att tänka eller älta något ogjort.
Det blev som det blev, gjort är gjort, då får man försöka plocka upp det som man står kvar med och göra det bästa man kan av det.

Iband ställs man inför val och beslut i livet som inte alls är enkla att ta, hur ska man veta att det blir rätt?
Tänk om... Tänk om jag gör så och borde ha gjort si.
Många gånger när man ställs inför ett sånt val är det mycket lättare att ta fast vid det som är problem eller som känns jobbigt än att se hur det skulle kunna gå att göra för att det skulle bli bättre.
Man kanske inte alls behöver ta ett beslut eller välja, man kanske bara behöver tänka om lite och hålla fast vid det som känns bra.

Kan tänka mig att en del undrar vad i hela friden jag yrar om, men jag vet och just nu är det det som är det viktiga. Jag vet vad som är viktigt för mig och hur jag vill ha det.

Jag har lärt mig att det är lätt att dra förhastade slutsatser för att det är lättare att kasta skit på andra än att uppriktigt se sina egna fel och brister. Jag gjorde ett fel som jag trodde var rätt.
Jag trodde att det var rätt av den anledningen att jag ville inte se att en stor del av det som var problemet faktiskt berodde på mig. Jag skämdes så oerhört och jag önskar innerligt att jag var klokare än så just då.

Jag lärde mig något av det och nu vet jag nästa gång kan man fundera en extra gång och framför allt se vad man kan ändra hos sig själv. Tyvärr kostade den här läxan en del, men med klokheten som kom till mig så ska jag göra mitt bästa i fortsättningen.

Sen om andra tycker att jag gör rätt eller fel, det skiter jag i. Det är jag som ska leva mitt liv och jag vill välja så långt det går att göra det på ett sätt som får mig att må bra och som gör mig lycklig.
Nu när jag vet vad det är så kommer jag även att kunna ge tillbaka de känslorna till dom som finns runt mig.

Om Jag är glad mår mina barn bra osv...

Det här får mig att tänka på en läxa vi hade att läsa en bok av Kaj Pollak och i den stod det bla "allt som sker det sker för att jag ska lära mig något av det"

Det är bara tråkigt att det ibland ska behöva uppstå tråkigheter för att man ska lära sig att bli en bättre människa.
Det viktiga är att man lärde sig och kanske gör bättre en annan gång.


Om jag minns det här och tänker på det så kan det bara bli bättre.


Var rädd om er <3

Stark!!

Jag mår bra, mycket bättre :) Det är kämpigt och blir tokigt, men det går! :)

Jag är otroligt rörd och glad över att ha fått så många fina hälsningar och varm omtanke av många.
Tacksam över all hjälp jag har fått med allt mellan himmel och jord.
Tacksam över att allt gick så bra som det gjorde, jag har inte fått några skador och jag kommer att bli helt återställd.

Jag har fått insikt i saker jag aldrig har tänkt på, tyvärr är det en del som har gjort ont att upptäcka.
Men det är livets gång, vi lär oss alltid något nytt, det gäller bara att ta tillvara på lärdommen och göra något av den.

Jag önskar att jag kunde backa tiden till tisdag morgon när allt var så bra och det enda som fanns var glädje och en ljus syn på framtiden. Nu måste jag ta upp det som är här och nu och göra det bästa av det.
Men med den lärdom jag har tagit till mig under de här dagarna så tror jag nog att solen skiner snart igen.

Tack alla ni berörda som har funnits där och som finns där. <3

Jag glömmer aldrig...

När allt blir fel...

Tänk att man vaknar en dag av ett possitivt samtal som ger ett glädjerus och man känner i hela kroppen att allt kommer att ordna sig, allt man har oroat sig kommer plötsligt att bli bra,
Tänk att få gå med den känslan och ett leende på läpparna och en stolthet över att livet som har varit så tungt ett tag plötsligt vänder och alla bekymmer kommer att suddas ut.
Det är en känsla som sätter sig i hela kroppen och ger en sån energi och glädje så man känner att man skulle klara av vad som helst i världen...
Tänk att kvällen efter vänder allt till en mardröm som man inte tror är sann och den största rädslan greppar tag i en och kramar så hårt så man tror att man ska dö.
Tänk så fort glädjen kan bytas ut mot total kaos och en stark rädsla för att dö...
Hur skulle det då gå för mina barn?
Det hände mig...
Från ingenstans och utan förvarning drabbades jag av en lätt stroke och jag trodde verkligen att jag skulle dö.
Jag var rädd, ensam och kände mig så liten...
Jag är fortfarande rädd, i morgon ska jag tillbaka till sjukhuset för att få veta de slutgiltiga resultaten. Jag hade turen som klarade mig bra och fick permis över helgen.
Man tror aldrig att det ska drabba en själv, det där är sånt som bara händer andra...
Jag har haft fantastiska vänner som verkligen har ställt upp och jag kommer aldrig att kunna återgälda allt de har gjort för mig... Tack till er <3 Vad hade jag gjort utan er?
Jag är ledsen ikväll, men jag säger att det är bra för det är lättare att le...
Men jag är skit rädd. Jag känner mig liten och ensam och jag är livrädd för morgondagen...
Det kan hända vem som helst, när som helst. Jag trodde bara att det aldrig skulle hända mig :(
Jag mår ju ganska brarent fysiskt, har lite problem med balansen ibland och glömmer bort att jag har pratat med folk osv... Men jag lever och det är det viktiga.
Var rädda om er... Livet är inget som är en självklarhet.
Varma kramar med våta kinder.
L

RSS 2.0